Because you're worth it

Det har varit lite bloggtorka på sistone. Så pass mycket, att jag fått förfrågningar på Facebook, om när följande inlägg skulle komma. Till det svarade jag, att jag inte vet vad jag skall skriva om.

Tydligen förväntas jag berätta för er om (ansikts)krämer...

Mitt förhållande till krämer har alltid varit komplicerad Jag tycker om hur huden känns senare, efter att man smort in sig. Det är, efter att krämen absorberats. Här kommer dagens i-lands problem:

jag smörjer sällan in mig för att jag

a) sällan kommer ihåg det

b) inte har tålamod att vänta att krämen absorberats

c) får kallt när man väntar

Någon sa nån gång åt mig att smörja in mig direkt efter duschen, när det än är vattenånga i rummet. Det har jag inte heller tålamod för. (Det är ju tråkigt att stå i duschen och inte göra ngt. Ju!) Det är i.o.f.s konstigt, då jag alltid upplevt, att jag har långt tålamod gällande flera saker.

Nu fick jag det att låta, som om jag är super lat, och inte allsär intresserad av att satsa på att få vacker och mjuk hud. Det stämmer nog inte heller. Jag har nog ett par produkter, som jag tycker om, och använder (åtminstone då och då).

Dom här är bara för ljuvliga! Huden känns len och doftar gott efteråt.

(alltid ett bra köp om manvill köpa mig en gåva... Speciellt den citrondoftande tycker jag väldigt mycket om.)

Den stora 3:an och 0:an närmar sig i höst... Då är det väl hög tid, att försöka sköta om huden, och dessutom försöka förebygga rynkor. Till det använder jag bl.a. dessa produkter:

Den vit- gröna tuben påstår sig fungera mot mörka ringar och påsar under ögonen. Den blåa tuben däremot lovar 24 h:s djupfuktande verkan.

Här är en kräm jag är totalt beroende av:

Läppbalsam måste finnas i varje rockficka, speciellt så här på vintern, annars blir jag galen.

(Skrämmande: Jag börjar mer och mera låta som min mamma på den fronten. )

Nåja. Nu kan intresseklubben notera dessa intressanta krämfunderingar. Nå, jag kan trösta er med, att jag nog haft en del pysslerier på gång. Men dem får ni läsa om senare.

Slutligen: It goes without saying, så har jag nog en så fin syster och en så fin vän i Olso ♥.

Tack för idéen till detta inlägg. :P

PS. Det blev ju nästan en roman av detta.

PPS. Om jag skriver om mina pysslerier, är ni då intresserade av att bara se hur otroligt skicklig(märk självironin) jag är, eller vill ni också veta hur jag gjort dem?